Wendela och Signe Hebbe


Wendela Hebbe föddes 1808 och växte upp i Norra Sandsjö i Småland där fadern var kyrkoherde. 1832-1864 var hon gift med Clemens Hebbe, som hamnade i ekonomiska problem och flydde från Sverige 1839. Wendela lämnades ensam att uppfostra de tre döttrarna Fanny, Sigge och Thecla Hon flyttade till Jönköping där hon undervisade i musik och började skriva på sin första roman, Arabella. Tre år senare flyttade hon till Stockholm där hon den 24 juli 1841 kontrakterades av Aftonbladet för att skriva teater-, musik- och litteraturkritik. Wendela blev den första någonsin som skrev socialreportage i svensk press och betraktas som Sveriges första kvinnliga journalist. Parallellt med journalistyrket skrev hon romaner av vilka den mest kända är Brudarne. År 1851, i samband med att Hierta sålde Aftonbladet och hon själv blev gravid, lämnade hon sin anställning. Därefter medverkade hon sporadiskt i olika kalendar. Hon tonsatte sånger, översatte dramatik och skrev senare sagor. Hon tog mycket aktiv del i yngsta dottern Signes operakarriär och deltog ofta i Signes turnéer i Europa. Hon dog 1899, 91 år gammal. Signe Hebbe föddes den 30 juli 1837 i Näsbyholm utanför Värnamo. Hon började studera musik reda som elvaåring vid en pianoskola och studerade därefter vid Kungliga Teaterns elevskola vid konservatoriet i Berlin 1855 gjorde hon talroll på Dramaten men utan framgång. Hon fortsatte därför med att studera sång. Signe studerade vid konservatoriet i Paris och blev den första sångaren från Skandinavien att få medalj. Där fick hon även vikariera för läraren i plastik, det vill säga konsten att föra sig på scen. Signe fick sin första anställning i Lyon 1861 - 1862. Ett halvår senare debuterade hon i Frankfurt och vid hovteatern i Manneim. Hon uppträdde också i Stockholm, Köpenhamn, Paris, Warszawa, Genevé, Milano, Palermo, Helsingfors och Oslo. Fram till en vecka före sin död 1925 undervisade Signe vid Operaskolan, Dramatiska Teaterns elevskola och sin privatskola i ämnena talteknik, sångteknik, plastik och scengestaltning.




Doris Forsdahl berättar om Dalkullan


- Under förberedelserna till vår föreställning "En kväll på Jaktslottet, Songe" med texter och musik av Carl Jonas Love Almqvist här i festsalen i januari 2007, spelades ett stycke som hette "Wendelas mörka lockar". Det var då jag blev nyfiken på denna Wendela Hebbe.

- Som fri kulturarbetare har jag kunnat göra grundlig efterforskning. Efter diverse snirkliga vägar kom jag i kontakt med Inga Lewenhaupt, författaren till avhandlingen om Signe Hebbe, operasångerska och yngsta dotter till Wendela. Vaudevillen "Dalkullan", som jag intresserade mig för och som varit försvunnen i decennier, hade mirakulöst nog hittats i handskriven not och sångtext vid en museal städning, bara några månader innan jag kom med i bilden. Men textdelen är fortfarande förkommen.

Om Dalkullan


Wendela Hebbe skrev anonymt tal- och sångspelet Dalkullan för sin dotter, operasångerskan Signe Hebbe. Den uruppfördes 1858, dock utan Signe som solist eftersom hon blivit försenad i Paris. Dalkullan försvann sedan i årtionden men av en slump så hittade Inga Lewenhaupt partituret häromåret. Nu har Doris Forsdahl lyckats få ihop texter till partituret.

Musiken


  • Maria sång "När jag för mig själv i skogen går"
  • Maria sång "Ditt namn jag hade skrivit"
  • Maria och Magnus sång "Bland höga furustammar"
  • Marias sång "Norsk fjällsång"
  • Maria och Magnus sång "Det är så underliga ställen"