Blogg


Dalkullan och Hugo Alfve´n 2009-11-14

Vad har Dalkullan och Hugo Alfve´n gemensamt. En hel del faktiskt.Mer om det framöver. För det första:I Dalkullan finns faktiskt en "champangaria" fast som burleskt dryckesvisa. Magnus sjunger den ihop med rivalen Gudmund och de försonas över en, läs flera, ölsejdlar. "Bondlurkar är vi allihopa, allihopa, allihopa, möter du en, så må du ropa:"..KÖR UR VÄGEN, DIN BONDELURK !!!". Så skrev Wendela i mittten av 1800-talet.Musiken är traditionell och inhämtad någonstans ifrån. För det andra: Nästan hundra år senare gör Hugo Alfven ett tjusigt körarrangemang för OD kören.Nu heter visan "Trindskallar är vi allihopa" och texten är Gottfrid Kallstenius.Trindskallar översätts i texthäftet på engelska till "Fatheads". Jag har googlat både på bondlurk och trindskalle och slagit upp begreppen i Sv. Akademiens STORA ordlista, den som ännu ej hunnit längre än till T, och funnit att båda begreppen är nedsättande och hånande.Ja, "Fathead" låter ju inte särskilt kul. Innehållet i Kallstenius text är milt ironiskt. Innehållet i Wendelas text är klart mer förnedrande, om än i mitt tycke helt rätt:"Bondgubben med sitt ölstop sitter, hela vintern över, trygger vid sin spis.Ny sed han aldrig höra gitter, torvan kör han jämt på fädrens vis." Ja, dalmasarna är ett traditionsbundet släkte som man inte ruckar på i första taget och nog har det tömts en och annan bägare i Dalom.Magnus tar sin chans att på lyran och i segerruset över förmälningen med Maria ge en känga åt de snåla och inkrökta bönderna. För det tredje: I början av 1950-talet, när jag var barn och det fortfarande lektes jullekar på kalasen efter jul, sjöng vi:"Morsgrisar är vi allihopa,allihopa,allihopa, JA ME och DU ME!" och så pekade vi först på oss själva och sen på grannen och så skrattade vi jättemycket om man pekade på varandra och fick ögontakt. Sen tog vi i ring, dansade åt andra hållet och upprepade visan och pekningen.Möjligen fanns det ngt tävlingsmoment där man åkte ut om man inte fick ögonkontakt med grannen, så det till slut bara fanns ett vinnande par, men det har jag glömt. En fundering: Undrar om våra svenska folkvisor finns kvar i folkets minne om hundra år?